Datadrivna labb skapar ett smartare Sverige

Under 2016-2017 utlyste Vinnova två satsningar på datadrivna labb och ett tiotal projekt fick finansiering. Sedan dess har labben genomfört diverse olika verksamhet. Tanken med satsningen på datadrivna labb var att öka den nationella kapaciteten att använda data i innovationer. Datadriven innovation ökar förutsättningarna för aktörer att skapa värden genom att använda data i lärande, beslut, varor och tjänster.

Här följer en genomgång av hur det har gått för några av labben i satsningen. 

Skogsdatalabbet

Skogsdatalabbet i Umeå drog igång med en rejäl invigning. Tanken med labbet var att skapa en ny experimentell miljö för tillgängliggörande och analys av skogliga data.

Labbet har sett sig själva som en mötesplats, där storbolag, småbolag, akademiska aktörer och många fler har kunnat mötas. Förhoppningen har varit att ge skogsnäringens aktörer tillgång till analyskompetens, data och programvaror för att utforska möjligheter att sambearbeta nya datakällor med egna befintliga data och att anpassa produkterna till den egna verksamheten.

– Det handlar om att jobba med olika typer av aktiviteter där vi visar vad data kan användas till. Vi tillgängliggör även ut en del dataset och vi skapar möten via seminarier och webinarier. Dessutom gör vi en del mer omfattande arbeten i form av case, tillsammans med andra parter, säger Anna-Lena Axelsson, som är föreståndare för labbet.

Två år senare har Skogsdatalabbet breddat sin målgrupp. I början var labbet mycket inriktat på företag, men har senare även börjat inrikta sig mot forskare.

– Finansieringen av labbmiljön varierar över tid, och avgör var vi lägger fokus för stunden. Just nu har vi infrastrukturbidrag från Vetenskapsrådet. Det är samma data men olika målgrupper, säger Anna-Lena Axelsson.

Skogsdatalabbet konstaterar något som många andra aktörer också har konstaterat när det gäller data; Det räcker inte att bara publicera data och hoppas att någon använder det – man behöver göra konkreta insatser för att få användare att faktiskt efterfråga vissa data. Först då kommer tillgängliggörandet av data att vara till någon större nytta.

– Det är viktigt att vara en mötesplats med tydliga aktiviteter som drar hit människor. Att bara erbjuda data och säga ”kom hit till oss” utan att vara mer konkret – det fungerar inte så bra, säger Anna-Lena Axelsson.

Skogsdatalabbet har från start bland annat fungerat som ”matchmaker”. Att koppla ihop forskare med externa intressenter har alltid varit i fokus för Sveriges lantbruksuniversitet, men delvis tack vare labbet har labbet kunnat dra sig till nya intressenter som man inte tidigare har nått. Skogsföretag har varit på plats och diskuterat allt från laserskanning till skoglig planering, och studenter från Umeå universitet har genomfört projektarbeten i labbet. Studenterna har exempelvis byggt ihop kamerasystem för drönare som automatiskt detekterar träd och hittar olika trädarter genom att koppla ihop data från laser och kamera.

Apropå drönare så har labbet också arbetat fram drönarrelaterade utbildningar. Framöver kommer man även att ta fram utbildningspaket om hur man använder drönare för att samla in skoglig information.

För att tillgängliggöra olika typer av data arbetar man med API:er som gör att externa aktörer lättare ska kunna komma åt labbets data. Mycket av Skogsdatalabbets data är inte tillgängliga som öppna data, men sedan digitaliseringsmyndigheten DIGG skapades har man aktivt börjat arbeta med för detta.

Se inslaget som gjordes två år efter starten av Skogsdatalabbet:

Green Viz Lab

Green Viz Lab är ett datalabb som handlar om miljöhänsyn i den fysiska samhällsbyggnadsprocessen. Labbets mål är att skapa lösningar för hur miljödata kan stärka kommuners beslutsunderlag kring samhällsbyggnad.

Det har drivits av Naturvårdsverket och RISE Interactive, tillsammans med RISE Acreo, OpenLab och Future Position X. Labbet har utvecklats inom ramen för Naturvårdsverkets regeringsuppdrag Digitalt först – smartare miljöinformation.

Se och hör Annelise de Jong berätta om GreenVizLab strax efter att det drog igång:

Green Viz Lab har under projektets gång bland annat genomfört fyra experiment som alla – men på olika sätt – handlar om miljöinformation i samhällsbyggnadsprocessen.

Experiment nr 1: ”Databevakaren”. Det är en automatisk uppdateringstjänst som gör att GIS-data hålls aktuell utan manuell handpåläggning. Genomfört tillsammans med Strömstads kommun.
Experiment nr 2: ”Sound of Silence”: Ett experiment som utforskade kommunikation av naturbaserade lösningar för goda ljudmiljöer och kommunikation av ekosystemtjänster. Genomfört tillsammans med Vetlanda kommun.
Experiment nr 3: Kvalitetssäkring av gräsrotsskapad artdata. I detta experiment har man undersökt hur automatiska beslut kan avlasta experter och på så sätt bidra med att höja kvaliteten på inrapporterade fynd i ArtDatabanken.
Experiment nr 4: Små avlopp. Här automatiseras insamling av data från ett flertal uppsättningar kartlager i form av bilder med tillhörande lager-beskrivning.

– Nu ska vi ta vidare de konkreta prototyper som har tagits fram. Vi kommer till exempel att involvera konsulter, genomföra upphandlingar och gå vidare. När vi nu har upparbetat kontakter och bra samarbete så vore det galet att inte fortsätta med framtida utveckling av projekt, säger Marie Denward från Naturvårdsverket.

Hon lyfter också fram utvecklingen av det arbetssätt som projektet har bidragit till. Det handlar bland annat om horisontella innovationsprocesser och workshops. Framöver är planen att använda arbetssättet i Naturvårdsverkets ordinarie organisation.

– Det har varit en förmån att ha ett labb som detta. Vi har vågat upptäcka och pröva saker som ett vanligt projekt aldrig hade tagit chansen att göra. Nu hoppas vi kunna ta resultaten från experimenten och implementera dem i några projekt, säger Johan Wulff, som också han kommer från Naturvårdsverket.

Kolla in intervjun med Naturvårdsverkets Marie Denward och Johan Wulff, samt Victor Kardeby från RISE på slutseminariet för Green Viz Lab:

Darwin+

Darwin+ är ett annat datadrivet labb. Det har drivits av Energiforsk, som ägs av Energiföretagen Sverige, Svenska kraftnät, Energigas Sverige och Swedegas. Labbet är ett lite mindre projekt med syfte att förbättra kvaliteten på elnätsföretagens arbete med inrapportering av problem.

DARWin är namnet på en gemensam databas för elnätsbranschen. I databasen samlar man elnätsavbrottsstatistik. Ett systematiskt branschproblem är att man ofta skickar runt filer – inte sällan i Excel – och tanken med Darwin+ var att systematisera både data och gränssnitt. Huvudsyftet med projektet var att tillgängliggöra historisk och framtida information insamlad och lagrad i Darwin.

Målet var att etablera en öppen miljö för samverkan mellan elnätsbolagen, akademi, entreprenörer och kunder. Förhoppningsvis ska det göra att det går att se mönster som kan utveckla och förnya elnäten på framtidssäkert sätt.

En viktig aspekt under projektets gång var hur det skulle kunna gå att garantera att inte skada enskilda företag eller personer, och lösningen på det blev att Darwin anonymiserade data. Det löste man genom att genom att koda inrapporterade data. Varje företag tilldelas ett specifikt företagsnummer och varje distrikt ett specifikt distrikts-id.

– Darwin+ möjliggör tillgång för bransch, akademi och andra intressenter att tillgodogöra sig historisk och framtida avbrottsstatistik. Kort sagt så får vi genom detta säkrare elnät, säger Magnus Lindén från Sweco, som håller i projektet.

Darwin+ släpptes under 2018, och en intervju med Magnus Lindén från strax innan släppet går att se här:

Community Experience Data Lab Kronoparken

xKRP – Community Experience Data Lab Kronoparken är ett datalabb i Karlstad.

Denna satsning gick ut på att utveckla, testa och utvärdera visualisering, interaktion och användning av data där lokalsamhället är användaren. Själva satsningen skedde i stadsdelen Kronoparken i Karlstad. Inom ramen för datalabbet testade man allt från interaktiva skärmar och lokalt utvecklade applikationer till nya sätt att dela data.

Datasmart samhällsplanering, dataslöjd och metodutveckling är några av de delar som har ingått i datalabbet. xKRP har även varit med i hackatons med fokus på öppna data och datadriven innovation.

En del gick ut på att titta på hur personer som idrottar rör sig. Tanken var skapa en datainsamling av utlån av sportutrustning i Fritidsbanken, ett sportbibliotek där man kan låna sportutrustning. Just denna del fungerade dock inte alls

– Men vi lärde oss väldigt mycket av denna satsning. Det handlar om vilka förväntningar som vi som forskningsinstitut har på civilsamhället, men också vilka förväntningar som tekniskt intresserade har på personer som kanske inte alls är tekniskt intresserade. Även en hel del frågor om datalagring. Däremot ledde detta till en ansökan tillsammans med Fritidsbanken om hur vi kan hjälpa civilsamhället om hur vi kan bli bättre på datadriven innovation, säger projektledare Petter Falk.

Projektet hade ett uttalat mål om en demokratisk förankrad och användarcentrerad ansats och man har tydligt fokuserat på att ta fram användarcentrerade metoder för datadriven innovation som blir mer inkluderande.

Se och hör Petter Falk berätta om satsningen:

Under hösten 2019 startade en ny satsning på datalabb, och den här gången handlar det om allt från havet till rymden – och mycket däremellan. Läs, hör och se representanter från de åtta labben berätta mer här.