>Miljö: AcceptansTest 

Du har inte javascript påslaget. Det innebär att många funktioner inte fungerar. För mer information om Vinnova, ta kontakt med oss.

Smarta policyförändringar banar väg för hållbar utveckling

Sveriges innovationsmyndighet Vinnova satsar på att göra policyutveckling smartare. Så kallade policylabb bidrar till att möta nya samhällsbehov, förändra regelverk och förenkla för innovationer som stärker hållbar samhällsutveckling.

Sverige räknas som ett av världens mest innovativa länder och svenskar är kända för att vara duktiga på samverkan. Sverige har dessutom stuckit ut hakan och sagt att vi ska vara drivande i förändringen mot en hållbar utveckling. Om det ska lyckas krävs ett samordnat medvetet arbete för att stimulera och driva på innovation som stödjer utvecklingen. För att möta dessa behov pågår ett arbete med experimentell policyutveckling, som kombinerar innovation och samverkan.

– Framtiden ställer nya krav på att dra nytta av innovationer. Här gör vi nu satsningar för att fortsätta ligga i framkant, säger Tobias Öhman, handläggare på Vinnova.

Vinnova är Sveriges innovationsmyndighet och agerar som möjliggörare för innovation i Sverige. Tidigare har Vinnovas uppdrag främst handlat om att finansiera innovationsprojekt, men för att även fortsättningsvis vara med och skapa ett konkurrenskraftigt näringsliv och samhälle har uppdraget vidgats.

– Vi har sett att vi behöver göra insatser på systemnivå för att få aktörer, innovatörer och processer att arbeta ihop på ett effektivare sätt, säger Jakob Hellman, handläggare på Vinnova.

– För att ett projekt ska bli framgångsrikt på riktigt, måste det bära hela vägen och implementeras och spridas. En faktor som avgör är hur regleringar ser ut inom ett område.

Policylabb som metod

Det är här smart policyutveckling kommer in. Vad det handlar om är helt enkelt att försöka skapa en behovsanpassad och innovationsvänlig utveckling av regelverk. Vinnova har därför tagit fram konceptet policylabb där de arbetar tillsammans med enskilda myndigheter för att genom experimentella metoder anpassa regelverken efter samhällets krav på hållbar utveckling. Policylabbet kan vara en tillfällig insats eller en mer långsiktig och bestående satsning där inriktning, syfte och metoder kan variera. Gemensamt är att alltid utgå från och anpassa regelverken från de som berörs av dem.

Förhoppningen är att myndigheten sedan ska fortsätta att utveckla konceptet och policylabbmetoder när man jobbar med andra frågor som rör innovation och regelverk.

Det här arbetet hänger ihop med FN:s Agenda 2030 som syftar till att skapa förändring för ett hållbart samhälle.

– Sverige ska vara ledande i genomförandet av agendan, och det innebär att ställa om Sverige som modern, hållbar välfärdsstat både på hemmaplan och globalt. Då behöver vi jobba på ett annat sätt.

Innovationer och nya livsstilar utmanar nämligen gällande lagar, regler och invanda arbetssätt hos myndigheter och övriga offentliga aktörer. Kraven på att regler ändras snabbare och att den offentliga sektorn blir mer öppen och lättrörlig ökar i takt med samhällsutvecklingen.

Fokus på användaren

– Syftet är att ta fram ett agilt arbetssätt för att utveckla regelverk som stimulerar snarare än hindrar innovation som driver utveckling i rätt riktning. En viktig grund i ett policylabb är förmågan att våga experimentera med användaren i centrum. 

Risken som Vinnova har sett är att offentliga organisationer prioriterar stabilitet och att undvika misstag, i stället för att våga ta nödvändiga initiativ där medborgares eller företags nytta sätts i fokus.

– Här krävs att Sverige och den offentlig sektorn är snabbare på att skapa moderna spelregler för att stå stark på världsmarknaden.

Vinnova är med och organiserar, följer upp och finansierar tillfälliga policylabb hos fler myndigheter. Skatteverket är ett exempel på en myndighet som har arbetet med Vinnova och startat upp ett policylabb. Här låg grundproblematiken i att försöka förstå marknaden och få fram ett modernt regelverk anpassat till delningsekonomi. Genom djupintervjuer med medborgare fick myndigheten en rad kundinsikter. Dessa insikter använde de som grund för en intern workshop med medarbetare från olika avdelningar som jobbade med idégenerering och med att utveckla prototyper. Resultatet blev att kundförståelsen blev större, nya regler implementerades och de fick blodad tand att fortsätta använda metoden i andra frågor.

Policymakern till verkligheten

Ett annat exempel är Finansinspektionen (FI). Här ledde deras samarbete med Vinnova i satsningen kring policylabb till ett helt nytt innovationscenter för finansbranschen. Innan samarbetet fanns en frostig relation mellan Finansinspektionen (FI) och fintech-bolagen. Branschen hade ibland upplevt myndigheten som ett hinder för utveckling och innovation. Men att mötas i policylabb blev början till en bättre dialog.

Genom att arbeta med myndigheter på policynivå sticker Sverige ut internationellt, på så sätt att många andra länder ofta arbetar på mikronivå. Det kan handla om att försöka skapa förändring på exempelvis ett enskilt sjukhus. Men Vinnovas projekt visar däremot att det går att påverka de högt uppsatta tjänstemän som skapar regler och lagar, så kallade key opinion leaders.

– Vi tar med policymakern till verkligheten. En nyckelfaktor till att detta fungerar så bra är att vi får med de aktörer som verkligen kan lösa en fråga. På så sätt kan det ge effekt på bred front.

Fakta

Smart policyutveckling: Genom experimentella metoder anpassas regelverk efter samhällets krav på hållbar utveckling. På så vis kan man stimulera och driva på utveckling av innovation som stödjer en hållbar utveckling.

Vinnova: Sverige innovationsmyndighet vars uppgift är att främja hållbar tillväxt genom finansiering av behovsmotiverad forskning och utveckling av effektiva innovationssystem.

Vill du veta mer om smart policyutveckling?

Kontakt

Vill du veta mer om Vinnovas arbete i policylabb? Kontakta oss gärna. 

Jakob Hellman

Enhetschef

+46 8 473 31 05

Tobias Öhman

Handläggare

+46 8 473 32 17

Filip Kjellgren

Handläggare

+46 8 473 32 36

Senast uppdaterad 24 januari 2019