Gör plats för innovationsledaren

Sverige anses vara ett av världens mest innovativa länder. Det investeras mycket både privat och offentligt i innovation, men det finns förbättringsmöjligheter när det gäller att omvandla investeringar till värde och nytta. 

Det är här innovationsledning kommer in. Det menar Magnus Karlsson, forskare inom innovationsledning på KTH och en av grundarna av yrkesföreningen Innovationsledarna.

– 90–95 procent av företag och organisationer säger att innovation är viktigt, och vill gärna innovera. Men de säger också att de inte är nöjda med de resultat som de får i innovationsarbetet som de har, att de inte får ut vad de vill få ut, säger han. 

Svenska företag halkar efter

Att svenska företag har halkat efter blir tydligt när Boston Consulting Group i början av året rankade världens 50 mest innovativa bolag; då fanns inte ett enda svenskt bolag med på listan.

Ett av grundproblemen handlar om att många företag bara gör punktinsatser kring innovation, förklarar Magnus Karlsson. 

Det krävs en mer holistisk och systematisk inställning till innovationsarbetet.

Magnus Karlsson

– För att innovationsarbetet ska lyckas krävs en tydlig inriktning och avsatta resurser. Det krävs rätt arbetssätt och processer för att systematiskt skapa innovation, säger han.

En innovationsledare är här en person som har koll på vilka metoder och verktyg som bör användas för att göra detta arbete. En person som kan de olika komponenterna och förstår – och kan driva –processen internt eller externt med partners.

Men innovationsledaren kan inte förväntas ha ensamt ansvar att driva allt arbete, utan ska mobilisera rätt personer, skapa utrymme och förutsättningar för att främja innovation samt se till att de insikter och idéer som uppstår kan tas till vara, understryker Magnus Karlsson. Det kan leda till resultat.

– Det finns exempel som visar samband mellan aktiv innovationsledning och positiva resultat. Företag som integrerat innovationsledning i strategisk planering, budget och resursallokering har sex gånger högre sannolikhet att uppnå sina finansiella mål, säger han.

Innovationsledning slår internationellt men ländernas styrkor skiljer sig åt

Eelko Huizingh

Internationellt sett har innovationsledning slagit igenom. Och trots att det finns skillnader mellan länder är de inte så stora. Det framhåller i alla fall Eelko Huizingh, vice ordförande för ISPIM, the International Society for Professional Innovation Management och docent i innovationsledning vid University of Groningen.

– Innovationsledning är ett högst internationellt område, där process och kunskap är delad. Sedan har olika länder olika historiska bakgrunder och styrkor som påverkar. Generellt kan man säga att amerikanska företag har en styrka i kommersialisering, medan till exempel tyska företag är kända för sin höga nivå av tekniska kompetenser.

Både i Sverige och internationellt ligger fokus på att överbrygga klyftan mellan universitet och industri, och särskilt för små och medelstora företag.

– Forskning leder till ny kunskap, uppfinningar och teknik. Men för att realisera ekonomisk tillväxt måste dessa nya insikter leda till något riktigt, säger Eelko Huizingh.

För att ytterligare styrka områdets legitimitet pågår sedan 2013 ett arbete inom ISO att ta fram ett vägledande innovationsledningssystem. Den blir en internationell standard, med ramverk och kvalitetssäkring inom professionen.

Innovationsförmåga som en del av organisationers DNA 

– De flesta företag har redan ledningssystem för IT-säkerhet, miljö och kvalitet. Det är viktigt att titta på innovation på samma sätt, säger Eva Stattin, affärsutvecklare på IVL Svenska Miljöinstitutet och medlem i Innovationsledarna, och fortsätter:

Eva Stattin

– Ett ledningssystem för innovation kan skapa förutsättningar för ett effektivt innovationsarbete. Varje organisation ska inte behöva hitta på hur de ska jobba med innovation. Innovationsförmåga behöver byggas in i organisationers DNA, det gäller allt från kommuner till småföretag liksom stora internationella bolag.

Vad gäller utmaningar som innovationsledaren kan ställas inför ska misslyckad innovation inte ses som en sådan.

– Innovation innebär per definition att göra något nytt. Att göra fel är kopplat till alla nya saker i livet. I det mening är misslyckande inte så viktigt i sig. Misslyckande är bara dåligt om du fortsätter att göra det som inte fungerar, eller om du inte lär dig av erfarenheten, säger Eelko Huizingh.

Här kommer innovationsledarens särskilda kunskaper in, och det är här det går att mäta hur väl innovationsarbetet fungerar.

– Stanna upp så fort du ser att det inte fungerar och reflektera: vad har jag försökt göra och varför fungerar det inte. Och bestäm sedan din nästa handling, säger Eelko Huizingh.

En vanlig utmaning i innovationsarbetet är annars avsaknaden av nyckeltal för att mäta framgång kopplade till innovation.

– Vi mäter framgång på olika sätt. Men många mätmetoder och nyckeltal främjar inte innovation utan låser i stället in möjligheter. Det saknas ofta nyckeltal för ökad innovationsförmåga. Det finns heller inga incitament för att varje enskild individ ska bidra till innovation. Mäts inte innovation eller personligt engagemang i innovationssatsningar avstannar arbetet, säger Eva Stattin.

Text: Lina Zommorodi