Det svenska startup-undret

Anne Lidgard [00:00:00]: Det här är någonting som företagen i Silicon Valley har förstått i många många år, att om man inte är väldigt öppen och hela tiden hänger med vad som händer på start up fronten, då blir man förbisprungen.

Erik Gatenholm [00:00:12]: Man måste se det här mer som ett maraton. Och att det är farligt liksom att se resans gång som en sprint. Alltså långsiktiga approachen och kunna verkligen committa sig till de närmsta 10, 20, 50 åren.

Clementina Österberg [00:00:26]: Och det handlar ju om att sätta våra regioner på kartan. Både för att locka talanger men också locka kapital, köpare till våra bolagsprodukter och helt enkelt se till att det blir en mycket mer [?? 00:00:39] ekosystem.

Daniel Holmberg [00:00:43]: Hej och välkommen till innovation. En podcast från Sveriges innovationsmyndighet Vinnova. Sverige är ett av världens mest framstående länder när det gäller att producera framgångsrika start ups. Efter Silicon Valley i USA är vi det land som fått fram flest enhörningar i förhållande till befolkningsmängden. Alltså bolag som värderas till över en miljard dollar. Spotify, Klarna och Skype är exempel som ofta nämns. Vad ligger bakom Sveriges framgångar och hur kan man ta tillvara start up-bolagens innovationskraft för att utveckla näringsliv och samhälle? Om det ska vi prata om i dagens panel. Jag heter Daniel Holmberg. Och från en studio i Göteborg har vi med oss Clementina Österberg, VD för GU Ventures. Välkommen.

Clementina Österberg [00:01:28]: Tack så mycket Daniel.

Daniel Holmberg [00:01:29]: Och Anne Lidgard här på Vinnova. Du sitter här tillsammans med mig i studion. Välkommen du också.

Anne Lidgard [00:01:36]: Tack så mycket.

Daniel Holmberg [00:01:37]: Clementina, vill du berätta lite om dig själv och vad GU Ventures gör?

Clementina Österberg [00:01:41]: Gärna. GU Ventures är ett helägt statligt holding bolag. Vi blev till 1995 men syfte att brygga över från akademin och lärosätena i Sverige till näringsliv offentlig sektor. All den kunskap och forskning som man samlar på sig som forskare eller student. Och vi har då jobbat i 25 år med att kommersialisera nya ideér. Vi har startat upp över 200 varav 140 är i verksamhet idag. Och jag har faktiskt jobbat där i hela 20 år för att jag tycker detta är så roligt.

Daniel Holmberg [00:02:19]: Roligt att höra. Och Anne, vad gör du i din roll på Vinnova?

Anne Lidgard [00:02:24]: Jag är ansvarig för ett av Vinnovas tio fokusområden, det som kallas för ekosystem för innovativa företag. Vi ansvarar dels för de program som kan ge finansiering åt, direkt till små och medelstora företag. Den typen av företag som har verkligen innovativa och skalbara affärsidéer och med ambitionen att växa, internationellt. Men vi arbetar också med hur Vinnova kan utveckla hela ekosystemet. Det vill säga de här ekosystemfunktionerna runtomkring i Sverige. Och med det menar jag så att företag ska få tillgång till relevant rådgivning, värdeskapande nätverk, internationell uppkoppling och mycket annat. Alltså om man vill uttrycka det lite förenkligt, vi vill öka förutsättningar för att innovativa företag ska kunna verkligen sin fulla potential och växa och frodas med Sverige som bas. Och vi vill ju särskilt nå de nu som kan bidra till hållbar omställning. Men vi har också en tredje roll och det är att överhuvudtaget höja kunskapsläget när det gäller ekosystem. Så vi finansierar också en del forskning kring det och också studier för att överhuvudtaget förstå de här målgrupperna betydligt bättre. Så det är lite grann av vad vi ansvarar för.

Daniel Holmberg [00:03:40]: Mm. Och vi kommer in på det lite mer sen. Det finns många buzzwords kring startups som scale ups, deep check, affärsänglar, [?? 00:03:53] och så vidare. Vad handlar det här om? Och vad är egentligen ett start up bolag? Anne om du vill börja.

Anne Lidgard [00:04:00]: Ja men jag kan ju börja. Men jag håller med, det finns enormt många buzzwords och man skulle lätt kunna spela buzzword bingo när man lyssnar på många här. Men det är också intressant tycker jag att se hur det har förändrats bara på de senaste tio åren. När jag flyttade ut till Silicon Valley för tio år för att starta upp vår verksamhet där, då förekom inte ordet start up i någon större utsträckning i svensk kontext. Det har gjorts en studie på det där och man såg att i den mån det faktiskt skrevs om start ups så handlar det alltid nästan uteslutande om vad som hände i Silicon Valley. Så när jag fick skriva hem till departementet eller när Vinnova kommunicerade, så använde vi istället uttryck som snabbväxande innovativa företag med ambitionen att ska skala på en internationell marknad. Och det är betydligt lättare nu att kunna säga start up. Men man kan väl kort sagt säga att det handlar ju unga, nystartade företag som ägnar allt sitt fokus till att genom experiment iterera sig fram till vad som kan bli en hållbar och skalbar affärsmodell, affärsidé. Så det är väl det som är kärnan i det hela, start up. Men sen pratar vi ju nu om scale ups också. Det är för att skilja lite grann mellan start up och scale up, för scale up, då har man ju kommit en bra bit på väg. Då har man verkligen bevisat den här skalbarheten och man är beredd att skala. Och där finns det lite olika definitioner, man säger oftast att de ska ha hållit på i tio år, ska omsätta minst 10 miljoner kronor eller 20 miljoner. Det är lite olika definitioner och ska växa med en viss procentsats per år. 10 eller 20 % beroende på vilket definition. Sen har vi affärsänglar, det är ju privatpersoner som investerar sina egna pengar, då ofta i väldigt tidig fas medan VC det är ju så kallade Venture Capital bolag, riskkapitalbolag. Då investerar man istället i företagen från en fond där andra, oftast, mest alltså institutionella investerar då har gått in och satsat sina pengar med hopp om att få en avkastning säg inom sex eller tio år eller sådär. Så att det finns jättemånga buzzwords här och jag stannar där. Vi kan ju kanske komma in på några fler senare.

Daniel Holmberg [00:06:13]: Ja. Clementina, har du något att tillägga där?

Clementina Österberg [00:06:17]: Ja, jag bara skrattar lite här för det är ju faktiskt ett bevis på hur oerhört influerade de här typen av områden är för vad som händer i Silicon Valley och även naturligtvis vissa andra delar av världen. Jag tänker på både Berlin och Israel. Så att nu är ju mer så till och med att gemene man slänger sig med de här orden. Så pass trendigt eller influerat har det blivit faktiskt. Vi har inte några andra nya ord vi har hittat på. Ibland så går vi faktiskt tillbaka själva till the roots och kallar det innovationsföretag.

Daniel Holmberg [00:06:49]: Det har ju skrivits spaltmeter i både svensk och internationell press om Sveriges framgångar som start up nation. Vad skulle ni säga främst ligger bakom de här framgångarna? Håller ni med om den positiva bilden för det första?

Clementina Österberg [00:07:04]: Absolut. Jag tror till och med att man har skrivit för lite jämfört med hur bra det är. Och ibland kan jag känna själv att vad konstigt det alltid bara är Spotify och Klarna man nämner. Man har väldigt många fler företag som har kommit väl ut. Sen kanske det är så att vi har inte haft samma förutsättningar som många andra länder. Jag ska också förklara varför. Men eftersom vi inte haft samma förutsättningar kanske vi inte heller har kommit fram lika bra som vi borde. Och då bland annat tänker jag på att när vi besöker våran motsvarande piers i allt från Shanghai, Israel återigen då och kanske några delar av Europa och USA så har man minst en nolla extra när man startar ett företag på balansräkningen på kontot i värdering att röra sig med helt enkelt. Så att om vi tar in mellan 1-3 miljoner i ett tidigt start up för att dra igång så kanske i många andra länder investerar man minst 10-30 miljoner. Det visar även senaste resan vi var på tillsammans med Vinnova i Tel Aviv där vi fick veta då hur det här klimatet såg ut. Sen kan man ju på det lägga det också att många internationella eller utländska företag med det här kapitalet dessutom har en säljådra som heter duga. Där kanske vi i Sverige är lite mer lagom och då är ju de här start upsen, de sticker verkligen ut. De är inte lagom, det är riktigt vassa, de har höga ambitioner, de vill växa fort och de vill göra en impact. Så att jag tänker att det här skulle man kunna egnas mer tid åt både i press och i andra samtal. För vad de egentligen gör det är att de gör skillnad. Och när de växer så fort och förändrar för så många personer, så många företag, så mycket offentlig sektorverksamhet så är det ju faktiskt helt fantastiskt. Det är coolt.

Daniel Holmberg [00:08:59]: Mm. Anne vad säger du?

Anne Lidgard [00:09:02]: Nej men jag kan inte annat än att hålla med Clementina här. Och jag menar, vi får ju ofta frågan när vi får besök av internationella delegationer till Vinnova, liksom vad ligger bakom det svenska undret? Och jag skulle vilja säga som många såna här så kallade over night successes har det tagit väldigt lång tid. Vi började ju tidigt med en väldigt stark digitalisering i Sverige. Med hemdatorer och kompisdatorn kanske en del kommer ihåg. Vi har tidigt haft väldigt bra bredbandsutveckling, vi har unga personer som gärna tar till sig ny teknik. Men inte bara unga utan liksom alla i Sverige är ju väldigt såna här så kallade early adopters så. Och dessutom så hade vi en väldigt väldigt stark våg under själva internets tidiga barndom. Att vi hakade på det väldigt tidigt. Mycket kanske tack vare att vi ändå är väldigt lättinfluerade av vad som händer i USA skulle jag vilja påstå. Och lägg på det då också att vi faktiskt i Norden var ledande under en lång period när det gäller mobiltelefonutveckling. Vilket nu också, det är ju mobile first för det mesta här. Så det har ju varit många samverkande faktorer som har lett fram till det här. Men det som är så otroligt positivt nu det är ju att nu har vi ju en återväxt, vi har ju, vi ser ju nu serieentreprenörer som bidrar tillbaka in i ekosystemet. Både som investerare men också som rådgivare och som startar nya företag. Och det är ju då man börjar få lite mer av ett självspelande piano. Vi har långt kvar och det ser lite olika ut i land så också. Men jag är väldigt optimistisk. Men det som vi, om jag säger så här, vi har en god, goda födelsetal. Men det vi saknar lite grann, precis det som Clementina är inne på, det är ju sen det här att så viktiga tillväxtkapitalet då, där man verkligen ska skala upp. Och det är ju där, tyvärr vi tappar en del företag nu som väljer andra vägar att utveckla sen att fortsätta att skala upp i Sverige.

Clementina Österberg [00:11:04]: Jag kan väl också lägga till att det har bildats väldigt mycket nya fonder den sista perioden här. Både tack vare Saminvest och andra fonder som har kommit. Men det är som du säger Anne, ska man i den här ekosystem miljön faktiskt accelerera mycket mer, då behövs det många fler fonder. Sen är det klart, det är en konkurrens mot befintliga fonder. Idag badar de i dealflow och har massor med bra idéer att välja mellan eller bra scale up företag till och med. Och då blir det ju liksom helt klart en annan marknad. Alla kanske inte kommer kunna göra lika bra vinster i sina investeringar. Men icke desto mindre då så gäller det ju att även fylla på volymen från botten. Så att vi som jobbar väldigt mycket i tidig fas med just deep tech företag märker att det är i jämförelse med internationellt eller utländska företag så är det ju extremt svältfödda. Jag minns ju väl Vinnovas rapport för några år sen där man liksom konstaterar att de är liksom, vad ni kallade kanske var virtually dead, nej jag skojar bara. Ni kallade de mer virtuella. Det vill säga, det var företag som var bildade, där låg det patent men väldigt många ägare och andra jobbade mer eller mindre deltid, kanske gratis. Man hade inte den typen av resurser som gjorde att japp, nu får in 30 miljoner, då gör vi direkt de uppskalningsförsök vi behöver göra med detsamma. Så att man tar det lite för långsamt i små små steg och hade man då kunnat accelerera det lite fortare så tror jag också att flera hade direkt rankats bort för att de klarar inte det de behöver göra medan andra hade snabbare kommit upp och kunnat ta in tillväxtkapital tror jag.

Anne Lidgard [00:12:42]: Bra Clementina att du tar upp just den här målgruppen, deep tech företag, det vill säga de som verkligen kommer egentligen som ett resultat ur forskningsresultat ofta. Alltså avknoppningar från universitet och liknande och som verkligen har lite andra förutsättningar än de här som vi ofta ser i media. De här lite mer digitalt orienterade företagen. De har ju helt andra förutsättningar när det gäller hur de ska kunna utvecklas och så. Det tar ju mycket längre tid. Det är teknikrisk samtidigt som det är en marknadsrisk och där har man ju också sett nu, EU lägger ett väldigt stort fokus just på den här målgruppen och det är ju för att de här förväntas ju verkligen, och vi har ju redan sett bevis på det, det är ju den här typen av företag som verkligen kan bidra till den omställning som vi behöver här i samhället och för klimatet. Så att det är jättebra att det finns ett ökat fokus. Vi har också ett mycket större fokus på de nu på Vinnova.

Clementina Österberg [00:13:38]: Man kan väl också lägga till där, Anne bara kort, att det är ju också så att väldigt många riskkapitalister är redan fokuserade på den digitala gruppen eller de företag som har historiskt sätt varit duktiga på just att skala inom de digitala områden du nämner. Medan då i deep tech företag så märker vi faktiskt hur mycket svårare det är att få in kapital vare sig i tidigare eller senare fas för att det är ju behäftat med väldigt hög riskprofil. Man vet inte om de här teknikerna fungerar eller kommer att fungera i viss uppskalningsförsök och då blir det ju mer begränsad, begränsat intresse och begränsat kapital.

Daniel Holmberg [00:14:14]: En stor del av startupscenen är koncentrerad till Stockholm här i Sverige men absolut inte enbart. Hur skulle du säga att läget är i Göteborg Clementina? Har det förändrats över tid och skiljer det sig något när det gäller exempelvis branscher?

Clementina Österberg [00:14:31]: Jättebra fråga. Och det är självklart att jag tycker ju det har både förändrats och både förbättrats och förstärkt under åren. Göteborg har faktiskt väldigt många möjliggörare inom ekosystemet där vi tycker att vi hjälps åt enligt det gamla sättet att säga det så är det goa gubbar i Göteborg. Nu är det faktiskt dessutom så att det är en massa goa tjejer och gummor i Göteborg som driver de här företagen som då är möjliggörare som stöttar egentligen överallt i olika delar av ekosystemet. Jag minns ju väl när vi var några få när jag började jobba för 20 år sen men idag är det många fler. Och allt ifrån att det är nya aktörer inom sociala innovationer. Som inte har varit så tydligt förrän de senaste åren till att även då områden som varit väldigt traditionella. Till exempel de tekniska och de medicinska områdena kopplade till både lärosäte, industri, offentlig sektor. Där har det vuxit extremt mycket mer. Och det är väldigt roligt att se, Vi har ett starkt samarbete. Jag jobbar själv väldigt mycket för att jag har enat de åtta Västsvenska inkubatorerna som är offentliga. Och vi jobbar nu på att öka den omkretsen ännu mer och visa att tack vare att vi arbetar tillsammans på ett bra sätt så stärker vi minsta gemensamma nämnaren hos oss alla och att vi blir ju mycket mer aggregerade och samkörda och kan faktiskt hjälpa varandra på ett bättre sätt. Det har visat sig vara, kanske inte det mest effektiva sättet i början när vi tog våra första stapplande steg men nu när vi har jobbat tillsammans på det här sättet i över sex år så har det ju gått mycket mycket bättre. Vi har liksom blivit mer lineade som det också heter då på Silicon Valley språket, att vi helt enkelt vet mycket mer vilka roller vi har, vilka ansvar vi har och hur vill vi ta nästa steg. Och det handlar ju om att sätta våra regioner på kartan. Både för att locka talanger men också locka kapital, köpare till våra bolagsprodukter och helt enkelt se till att det blir en mycket mer [?? 00:16:37] ekosystem. För det hjälper alla. En sak som Vinnova kom fram till tillsammans med startup Genome med en internationell aktör som gör studier på det här, det är hur viktig den här communityn faktiskt är. För att entreprenörer träffar varandra, stöttar varandra och det är som du också sa Anne med att det bildas serieentreprenörer från lyckade case som dessutom kan vara ambassadörer, bollplank, nya entreprenörer, nya styrelseledamöter i de nya företagen. Så allt det här blir liksom en självspelande piano.

Daniel Holmberg [00:17:09]: Ja. Anne, har du nån bild av hur det ser ut i olika delar av landet?

Anne Lidgard [00:17:13]: Ja men Sverige det är klart att det ser olika ut, man har olika förutsättningar, man har olika befolkningskoncentration. Man kan väl generellt säga att det är ju goda och kanske bättre förutsättningar om det ändå finns nån form av universitet eller högskola i närheten. Där finns ju också de innovationsmiljöer som ju gynnar framväxten och hjälper verkligen de här startupbolagen att komma igång på ett bra sätt. Så att det handlar ju om att också, det är ju inte så att man kan skapa Stockholm överallt i Sverige, det är inte det handlar om utan det det handlar om nu, det är att vi ska ta vara på de styrkor, lokala, regionala styrkor som finns på lite olika ställen i landet. Man har lite olika specialiteter där man är riktigt kunnig. Och sen vill vi ju då se till så att det kan också bli nationella resurser. Alltså att vi frigör och kan liksom göra hela Sverige till ett mer ändamålsenligt och effektfullt effektivt ekosystem. Så det är väldigt mycket av det vi har framför oss här. Och vi ser ju väldigt stora framsteg redan och det är otroligt positivt att se att det finns en sån stark vilja nu hos många aktörer att gå åt det här hållet.

Daniel Holmberg [00:18:31]: Och Clementina var ju inne lite på trender i utvecklingen. Vad ser du när det gäller till exempel, är det några särskilda branscher där fram till startups kommer?

Anne Lidgard [00:18:42]: Nej men det finns ju vissa sektorer som är helt uppenbara som behöver reformeras. Och det är ju hälso- och sjukvårdssektorn. Jag menar, vi kommer inte ha råd att ha den typ av hälso- och sjukvård framöver. Därför att folk blir äldre och man får multidiagnoser och så vidare. Så vi måste satsa väldigt mycket mer på prevention och på egenvård. Och där kommer ju de här otroligt spännande företagen inom digital hälsa till exempel är ju enormt viktiga för att vi ska kunna klara av och verkligen klara av, alltså sjukvården på det sätt som den kommer behövas framöver. Så det är väl ett exempel. Det görs väldigt mycket inom AI till exempel och det här det är en enorm marknad internationellt. För det är inte bara Sverige som har de här behoven utan alla länder kommer ha de här behoven. Så det är verkligen en sektor i behov av enorm omstöpning. Sen har man ju också naturligtvis energisektorn som där vi behöver verkligen ställa om av, liksom för att kunna klara av de planetära gränserna här framöver. Men det är väl två sektorer som är otroligt viktiga här framöver.

Daniel Holmberg [00:19:56]: Och vad krävs då för att idéer inte ska stanna på en forskningsavdelning? Hur går det till i praktiken?

Clementina Österberg [00:20:03]: Ja, det är en jättebra fråga. Och det är klart att det finns ju upparbetade system som vi har jobbat med i många år men samtidigt vill jag säga att det förändras ju också hela tiden. Vi har olika typer av den här gruppen idégivare som kommer med idéer. Beroende på om man är i ett lärosäte, beroende om man forskar på ett sjukhus och man då tillhör forskningsgruppen på lärosätet eller på sjukhuset. Eller om man är i ett forskningsinstitut till exempel som Rise eller om man är på ett industriföretag. I vårt samhälle idag lever vi efter lagar och regler som gör att är du anställd så är det din arbetsgivare som äger din uppfinning. Om det är en A, B eller C uppfinning kan det finnas varianter på detta. Så det första man tittar på är varifrån kommer du som idégivare. Vem äger upphovsrätten. I lärosätena idag som vi har arbetat med i många år så har de en, tycker jag, en fantastisk fördel som inte man har någon annanstans i världen. Och det är att man har någonting som heter lärarundantaget. Så att alla forskare som uppfinner nåt som är patenterbart äger de privat. Detta gör ju att vi jobbar mycket med att uppvakta. Både forskare och den typen av forskningspersonal som har då ett eget ägande i det. Men också jobba med andra organisationer då där arbetsgivaren äger uppfinningen men väldigt gärna vill dela med sig till den anställda. Och det gör flera organisationer. Allt från Västra Götalandsregionen som driver till exempel sjukhusen här i vår region och även industrin. Så att det gäller att få de här idégivarna och ägarna till upphovsrätten att spela ihop och sen ta nästa steg. Vad gör vi? Vad har vi för mål? Vilka ska vara med på resan? Vad är det vi ska skydda? Hur ser det ut? Finns det ett behov överhuvudtaget? Kan vi verifiera vad det är för nånting kunden behöver i tidig fas? Hur ska teamet se ut när man tar nästa steg? Och allt det här egentligen kan man säga för ett typiskt deep tech företag, tar säkert mellan ett till tre år för oss för att komma igång. Och särskilt lång tid tar det faktiskt om det är så att det finns många ägargrupper involverade. För att helt enkelt få alla att ha samsyn när man startar resan och erbjuda det här både till nyanställda, till nya investerare så är det ett proffsigt och snyggt företag som man får bjudas in att komma in i.

Daniel Holmberg [00:22:31]: Mm.

Anne Lidgard [00:22:31]: Förutom allt det här fantastiska stödet som man kan få genom innovationskontoren så handlar det väldigt mycket om själva motivationen hos forskaren själv. Alltså en forskare som befinner sig mitt i karriären och där incitamentsstrukturen kanske inte är direkt gynnsam för henne eller honom att faktiskt ta en time out och lägga tid på att utveckla den kommersiella möjligheterna kanske hos sin forskning. Alltså hur ser de incitamentsstrukturerna ut när det egentligen handlar om att framförallt publicera sig, som är det som liksom om man ska göra akademisk karriär. Det är här vi behöver jobba med de här. Därför att, alltså ja, jag kan vara lite cynisk ibland men jag tycker fortfarande att det finns en slags övertro på att en publikation ska på ett mirakulöst sätt hamna i någon annans händer och sen skapa det som kan bidra till hållbara lösningar för vårt samhälle. Det är inte så det går till. Man måste ha det personliga engagemanget också.

Daniel Holmberg [00:23:28]: Ja. Och startup bolag handlar ju då inte bara om nya digitala lösningar och internetbaserade tjänster som det pratas mest om. Vår producent Jan Svartling har pratat med Erik Gatenholm, grundare av bolag som arbetar med 3D bioprinting.

Erik Gatenholm [00:23:47]: En av de stora frågorna inom forskningsvärlden har ju alltid varit hur kan man tackla organbrist eller hur kan man reparera människor och byta ut deras reservdelar så att säga. Så att man kan erbjuda bättre livskvalitet och längre liv.

Jan Svartling [00:24:05]: Det här är Erik Gatenholm, grundare och VD för Bico, som är en världsledande leverantör av  3D bioprinting och det allra första biobläcks företaget i världen. Vi pratar alltså om produktion av organ och mänsklig vävnad. Bolaget bildades 2016, då med fyra anställda. Idag, drygt sex år senare är Bico aktivt i 65 länder med 1300 anställda runtom i världen. Främst i Norden, Tyskland och USA. Vad är de viktiga framgångsfaktorerna som har gjort att ni har kommit så här långt?

Erik Gatenholm [00:24:42]: Alltså det främsta som har gjort att vi har kommit så här långt det är ju de anställda och kollegorna vi har världen över. Vi har ju ett oerhört drivet team som är passionerade i de frågorna som vi arbetar med, som jobbar dag och natt för att liksom åstadkomma de här stora disruptiva förändringarna som verkligen kommer liksom leda den här Health 4.0 och framtidens hälsovård. Men då handlar [?? 00:25:13] och mycket också om att vi har en väldigt diversifierad miljö. Och då menar jag, vi har bara om vi tittar till exempel Göteborgskontoret har vi ett  30-tal olika nationaliteter, vi har olika bakgrunder när det kommer till utbildningar. Allt från biomedicinsk forskare till finansfolk och marknadsförare och säljare och tillverkningspersonal och så vidare. Men det snarare sagt handlar om att man måste binda ihop det här teamet och alla de här riktigt riktigt briljanta kollegorna.

Jan Svartling [00:25:49]: Tycker du att det är viktigt att blanda människor?

Erik Gatenholm [00:25:53]: Oerhört. Ja alltså det är nog en av de viktigaste sakerna som vi har gjort. Och då har vi inte gjort det ens medvetet. Det är sånt här det sagt det handlat om att man har tittat runtom sig i samhället och varit öppen till att titta i andra länder och titta runtom i olika universitet och miljöer så att man kan liksom få de bästa individerna. Och så man ska inte liksom begränsa sig till att säga, alla främsta innovationer kommer från USA eller från Tyskland eller så här.

Jan Svartling [00:26:27]: För ett år sedan värderades bolaget till 1 miljard dollar och blev ett så kallat unicorn företag.

Erik Gatenholm [00:26:35]: Alltså man måste ju vara en enad front mot ett purpose. Och vårt purpose är ju att verkligen göra skillnad och nytta för patienter. Men jag tror att det som har varit viktigt för oss har ju varit att kontinuerligt kommunicera även under svåra tider att liksom man måste se det här mer som ett maraton. Och att det är farligt liksom att se resans gång som en sprint. Även om man är ett publikt bolag som arbetar mycket kvartal så måste man kunna bygga den här, alltså långsiktiga approachen och kunna verkligen committa sig till de närmsta 10, 20, 50 åren.

Jan Svartling [00:27:11]: Erik Gatenholm tilldelades Svenska Dagbladets affärsbragd 2020 med motiveringen: Med en entreprenörsresa i turbofart och skyhög innovationsnivå skriver de just nu mänsklig historia. De flyttar gränserna för vad vi trodde var möjligt och de står för ett framgångskoncept som inte bara räddar liv utan gör hela världen lite bättre.

Erik Gatenholm [00:27:33]: Jag vet inte om du nånsin har ätit en post it-lapp? [skratt]

Erik Gatenholm [00:27:37]: [skratt]

Erik Gatenholm [00:27:38]: Jag har aldrig ätit en post it lapp men jag kan garantera dig att bolaget som tillverkar de har försäkrat sig att om du skulle käka en post it lapp så dör inte du. [skratt]

Jan Svartling [00:27:47]: [skratt]

Erik Gatenholm [00:27:48]: Och av den anledningen så testas många av de här komponenterna så att säga då till exempel limmet, det måste ju testas på nån. Och det är ju hittills har det varit djur. Men nu med våran banbrytande teknik så används faktiskt inte djur längre på detta utan det vi gör är att vi använder oss av tillverkade eller printade mänskliga vävnader. Och sen så lägger man på det här limmet och så ser man hur den här vävnaden reagerar.

Jan Svartling [00:28:12]: Vilken betydelse har det haft att ni har samarbetat med bolag som till exempel AstraZeneca och General Tech för er utveckling framåt?

Erik Gatenholm [00:28:23]: Det handlar ju såklart om först och främst få möjligheten att komma nära kunden. Kunder som gör utveckling av läkemedel är väldigt relevanta idag. De testar ju majoriteten av sina produkter på djur, de testar de på människor. Så där får vi ju liksom en väldigt bra insikt på vad det är för produkter och tekniker vi ska satsa på i framtiden.

Jan Svartling [00:28:47]: Vad har du för råd till entreprenörer som ger sig på att starta företag av deep tech karaktär? Det vill säga som är relativt forskningsintensiva och med längre utvecklingshorisont än till exempel internetbaserade bolag.

Erik Gatenholm [00:29:01]: Så deep tech det är ju väldigt hett område just nu och det finns mycket utveckling som pågår. Jag skulle säga att som tips till entreprenörer är ju alltid att försöka sälja idén. Om man lär sig bli bra på att sälja idén så kommer mycket av det andra att lösa sig. Man kommer kontinuerligt sälja både sig själv, sin kapacitet, sitt bolag, sina produkter, tekniken, teamet och så vidare. Men man ska lära sig att bli bekväm med att sälja sin idé. Så kommer man väldigt snabbt kunna förfina sin idé så att den blir rätt.

Jan Svartling [00:29:41]: Ni har kunnat dra nytta av flera former av offentligt stöd. Både svenskt och från eu under er innovationsresa. Hur viktigt vilken betydelse har anslag?

Erik Gatenholm [00:29:55]: Alltså anslag har ju varit, det är ju a och o för att tekniken som vi säljer och produkterna och så vidare, de är ju utvecklats med hjälp av anslag. Det har ju varit teknik som utvecklats i många många år på universitet innan vi fick tag i de. Så när vi fick tillgång till tekniken så hade det ju varit sju, åtta år av anslags sponsrad forskning som gick in till att då utveckla de här produkterna.

Daniel Holmberg [00:30:21]: Ja, vad tänker efter att ha lyssnat på Erik här, vad säger du Clementina?

Clementina Österberg [00:30:26]: Ja, jag känner Erik väl och jobbat många år med honom nu och han är en helt fantastisk person. Jag tror att han är verkligen i sig själv ett unikum. Han har helt rätt. Det är så mycket utav de här olika historiska lösningarna som det är dags att ändra som kommer göra enorma förändringar i vårt samhälle. Jag hoppas att vi kan hitta många fler företag som [?? 00:30:47] och Bico, som har kunnat både ta sig an de utmaningar på ett sånt bra sätt. Att de har liksom samlat både resurser, nya idéer, nya koncept och massor med nya bolag som de har köpt på sig i sin portfölj. Och att det tillsammans blir helt plötsligt ett jättestort företag där alla verkar och jobbar åt samma håll. Så att det får vi också med oss. Det var nånting som utvecklade både oss, inkubatorn och saminvesterare i att det faktiskt gick att göra. Så att nu har vi lite mer schvung under galoscherna och luft under vingarna när vi har haft företag som  [?? 00:31:24] där man kan visa att det här kan gå så fort. Och jag minns två, tre uppföljare nu härefter som jag hoppas kommer landa minst lika bra och vem vet kanske ännu bättre. Men Erik, han är en fantastisk inspirationskälla och en jätteduktig person.

Daniel Holmberg [00:31:39]: Ja. Vad säger du Anne?

Anne Lidgard [00:31:41]: Nej men det här är ju ett fantastiskt roligt exempel och det har ju varit det som EU också har lyft fram som ett av de mest framgångsrika företagen nu i den nya satsningen inom horisont Europa, den här [?? 00:31:53] acceleratorn där. Och jag tycker det är jätteroligt också för vi har kunnat följa [?? 00:31:58] och nu Bico alltså genom våra olika program också där de har ju varit framgångsrika. Då, jag träffade de personligen när de var i Silicon Valley och blev medlemmar och Nordic innovation house och jag fick se den här 3D printen där så.

Daniel Holmberg [00:32:12]: Mm. Och när det gäller samarbete med stora bolag. Om man vänder på det, vad kan stora bolag ha för nytta av att jobba med startups? Vad säger du Anne?

Anne Lidgard [00:32:22]: Nej men stora bolag, om jag nu, nu målar jag med en väldigt bred pensel, så att om det är nån som tar illa upp så ber jag om ursäkt i förväg. Men det är ändå så att man är hyfsat spårbunden. Man har ju det som är den etablerade affären och det är ju där fokus ligger i väldigt hög utsträckning. Men det är ju här då att just att få kontakten med de här innovativa, med startups, de nya bolagen då som kan börja från liksom från scratch med helt nya lösningar, ny teknik, nya affärsmodeller också som man kan influeras av. Det ger ju de större företagen precis den typen av så att säga möjlighet att också hänga med och ställa om och inte fastna i sina gamla hjulspår, för då blir de ju omsprungna. Jag tror att det är, det här är ju nånting som företagen i Silicon Valley har förstått i många många år, att om man inte är väldigt öppen och hela tiden hänger med vad som sker på startup fronten, då blir man förbisprungen. Så enkelt är det.

Daniel Holmberg [00:33:24]: Det finns ju flera exempel på bolag som växer snabbt och blir väldigt framgångsrika, men hur kan samhället dra nytta av deras innovativa idéer eller hur kan samhället bli bättre på att dra nytta av deras innovativa idéer?

Anne Lidgard [00:33:39]: Ja, alltså det finns ju många exempel på det men jag ska dra några exempel. Om vi tar det här nu med till exempel satellitdata, där företag nu, allteftersom man nu får tillgång brett till den här typen av jordobservation och satellitdata så utvecklas det oerhört många nya värdefulla tjänster för att till exempel ha koll på miljöförstöring, algblomningen, inom jordbruket och så vidare. Här har ju AI Sweden och Rymddatalabbet bidragit mycket just till att bredda tillgången till det här. Vi har ju pratat redan inom hälso- och sjukvård hur viktigt det är. Och om jag ska dra en [?? 00:34:17] här så menar jag ju att vi skulle ju kunna dra ännu mer nytta av det här om vi blev bättre på att jobba med innovationsupphandling från offentlig sektor. Jag menar, offentlig sektor lägger 800 miljarder om jag inte missminner mig på, i upphandling årligen. Och det räcker ju då att om man bara tar en halv procent av det till att jobba mer mot verkligen innovationsupphandling, det skulle motsvara hela Vinnovas budget. En Vinnova till. 5 % skulle motsvara det som vi årligen lägger överhuvudtaget på näringslivsutveckling i Sverige. Så att det är ju små procentsatser men som skulle kunna göra en enorm skillnad.

Daniel Holmberg [00:35:04]: Vill du lägga till nåt Clementina?

Clementina Österberg [00:35:06]: Det jag kan tänka mig är också viktigt i det här är ett utav de exemplen och de trender och behov som man berörde tidigare i podden. Att just sjukvården som behöver på ett eller annat sätt reformeras eller öppnas upp för att det är möjligt för de att ta till sig de hemvård och nya digitala system som kommer in. Så att det blir ett, när man väl kommer i kontakt med vården i framtiden, hur ska det ske? Göteborgsuniversitet ser jag ju jobbar också väldigt mycket med ett strategiskt område där som heter personcentrerad vård, där många sjukhus idag tittar på hur de kan använda den typen av metodik och modeller för att öka då, både hur man tar hand om patienter och hur man helt enkelt får en mycket mer effektivare vård. Hela det området är en fantastisk möjlighet att helt enkelt framtidssäkra och i det perspektivet så tror jag att det är mycket olika typer av lösningar som kommer att komma fram. Medan efter ett tag kommer det säkert bli så att det blir mer standarder, så många kanske också slås ut i slutändan. Men vissa kommer ju definitivt vara här och stanna utav de både lösningar och nya produkter och tjänster som man faktiskt kommer anamma till slut. Men under tiden här så måste vi vara beredda på att testa olika lösningar för att se vad som passar i olika sammanhang.

Daniel Holmberg [00:36:26]: Mm. Anne, du arbetade under flera år i Silicon Valley med att stödja svenska bolag som ville komma i kontakt med investerare och kunder och så vidare där. Vilka är de största skillnaderna jämfört med Stockholm och Sverige? Vad finns det som vi kan lära om? Har du nåt att säga om det?

Anne Lidgard [00:36:44]: Ja, alltså det är klart att det finns ganska stora kulturella skillnader fortfarande. Även om vi är rätt duktiga på att försöka hänga på här amerikanska trender. Men man tänker större, man tar mer risk. Det finns också betydligt, alltså det finns ju ett ekosystem av privata investerare där i väldigt tidig fas. De som har gjort exit från de här framgångsrika IT-företagen. Oerhört mycket inom också som har tjänat pengar för att de har jobbat inom riskkapitalbolagen. Så att där behövs ju inte de här, de offentliga stödinsatserna med stöd direkt till innovativa startups på samma sätt naturligtvis. Sen så ska man ju inte helt försummas det federala och statens roll heller iSilicon Valley. Det är ju väldigt mycket av offentliga medel som har gått in i forskningen då som har skapat de här produkterna. Jag menar, iPhone och så vidare är otroligt mycket offentlig finansiering som ligger bakom det. Men jag skulle också säga att det man, när man startar ett företag där så tänker man redan från början, hur ska det här kunna skala upp, hur ska distributionen kunna se ut så att vi når ut riktigt stort. Man bygger liksom in det väldigt tidigt. Men jag menar, jag tycker att det är viktigt att vi inte stirrar oss blinda på Silicon Valley. Det finns ju en del vi kan lära men det finns oerhört mycket positivt i Sverige där vi ligger före Silicon Valley. När det gäller att tänka hållbarhet, när det gäller att också bygga in verkligen hållbarhet in i själva affärsmodellen och inte bara göra nån form av green washing. Alltså att verkligen jobba med och liksom aktivt och målinriktat för att lösa de stora samhällsutmaningarna. Och den medvetenheten där är otroligt värdefull. Nej men det finns både bra saker och saker som vi inte behöver ta efter menar jag.

Daniel Holmberg [00:38:40]: Ja, intressant. Men och på vilket sätt behöver ekosystemet i Sverige då ändå utvecklas? Vad kan till exempel Vinnova göra?

Clementina Österberg [00:38:49]: Ja, jag tycker att det är, om man tittar på hur grunden ser ut idag så är det många olika typer av aktörer där man har branschorganisationer för medlemsföreningar som har samordnat dessa. Medlemsföreningarna och branschorganisationerna i sig och deras kanslier samordnar sig mellan varandra. För någon utomstående kan det här se väldigt komplext ut eller till och med rörigt. Men jag tror att det är väldigt viktigt att veta att vi i Sverige vi lever ju för att alla olikheter och egenheter ska kunna få det de behöver. Det är lite därför också det här systemet har utvecklats som sådant. Till exempel precis i dagarna så startas upp nånting som har ett tydligt initiativ att man ska vända riskkapitalet och bredda det från de väldigt väldigt homogena målgrupperna som den når idag till en mycket större krets av inkludera framförallt kvinnor och andra minoriteter. I vårt ekosystem så finns det trots väldigt många olika aktörer och möjliggörare fortfarande sådana stora problem. Så att jag tror att en del utav ekosystems perspektivet måste handla om att, vi måste självklart hitta russinen i kakan som kommer vara de där fantastiska fantastiska företagen. Det är en del. Vad är det de behöver? Vilka är det som kommer att kunna driva de företagen? Hur stöttar vi de på bästa sätt så att de får bra möjligheter att faktiskt pröva vingarna och leverera. Därefter, hur ser det ut i de regionala strukturerna, vad är det för nånting ett ekosystem på regional nivå som kanske inte Vinnova ansvarar för men regionerna gör det. Hur kan de arbeta för att deras ekosystem också blir så starkt som möjligt. Och på den lokala arenan självklart. Så att alla dessa samspelar och levererar in till det som gör att regionerna bli starkare. Och här vi naturligtvis väldigt olika förutsättningar i våra olika regioner. Bara jämför återigen riskkapitalet mellan Stockholm och Göteborg. Jag tror att jag läste senaste rapporten från riskkapitalföreningen, där man tittade på 2020 års investeringar inom den sektorn som just heter Venture Capital, alltså riskkapital. Som går till då relativt tidiga startups och scale ups. Där är 80 % av det kapitalet har allokerats till Stockholmsbolagen. Och 8 % av de till Malmöregionens bolag. 4 % till Göteborgsregionens bolag. Jag tänkte direkt att antingen är det nåt fel på vad vi matar in  i systemet eller så är det här verkligen helt en konstig och hemsk fördelning. För att då inte tala om alla andra städer i Sverige som har 0,01 i fördelning eller allokering av det här kapitalet. Så att jag tror att man måste se på de här förutsättningarna. För faktum är att det är inte så att man är mer kreativ i Stockholm. Ursäkta mig alla Stockholmare. Men jag tror att det är så att det är väldigt väldigt mycket bättre förutsättningar där. Och för att Sverige gemensamt ska blir starkt så måste vi titta ut utanför de gränserna och se, vad kan vi lära oss från Stockholm, vad kan vi skapa utifrån våra egna förutsättningar och göra många fler städer starkare. Det är ju då Sverige kan ju multiplicera och öka sin output tusenfalt. Så att jag tror att en del utav det som Vinnova gör kan också hjälpa andra delar av Sverige mycket mycket mer. Och naturligtvis behöver den hjälpa Stockholm lika mycket så att de fortfarande ligger i framkant.

Daniel Holmberg [00:42:21]: Aa. Är det nåt du vill kommentera Anne?

Anne Lidgard [00:42:23]: Vår målsättning då, det vi jobbar nu väldigt hårt inom vårt område då på Vinnova och även andra områden, det är att verkligen i dialog med regionerna och med andra myndigheter se hur vi kan se till så att det både blir tydligare men också ett bättre utnyttjande av de offentliga medel som går nu till de här innovationsmiljöerna och som kan leverera liksom högklassig rådgivning och kontakter, tillgång till nätverk och så vidare. Alltså hjälpa entreprenörer i princip oavsett var de befinner sig i Sverige så ska de ju, det är lite grann vårt drömscenario det är att man ska liksom kunna då, kanske inte att det finns överallt på liksom lokalt, det kommer aldrig att gå. Men däremot att man kan få tillgång till den expertis, den rådgivning, de nätverk, affärsnätverk och så vidare. Kontakter utomlands som man behöver för att kunna fortsätta innovationsresan med sitt företag och i alla fall nå sin potential. Men det handlar också hela tiden om ett lärande här. Det är beteenden som vi behöver påverka, vi behöver se till så att fler vågar experimentera liksom starta nånting men som också får de verktyg som behövs för att också väldigt snabbt inse om det inte är nånting som funkar. För då kan man ju snabbt hoppa på, liksom testa nästa idé. Så att det är ju både en samordning när det gäller resurser, det är lärande mellan liksom olika miljöer och aktörer här som vi behöver stärka. Plus att vi hela tiden jobbar också med att se till så att vi blir ännu bättre internationellt uppkopplade för att vi är ju fortfarande ett litet land och det finns oerhört mycket som händer i andra ekosystem runtomkring i världen som vi måste helt enkelt se till att vi håller [?? 00:44:16] på marken men också att vi använder de affärskontakter och andra kontakter som man kan ha utomlands.

Daniel Holmberg [00:44:21]: Vi har ju pratat en del om nationell offentlig finansiering här. Vilka satsningar görs inom EU för att bolagen ska utvecklas och till nästa förädlingsnivå. Har du nån kunskap om det Anne?

Anne Lidgard [00:44:31]: Absolut. Jag menar, EU satsar ju väldigt stort nu i det här nya programmet, Horisont Europa. Och då vill jag väl särkilt nämna det som heter EIC acceleratorn som företag kan ha möjlighet att söka. Ganska stora belopps finansiering i och det är ju egentligen en flerstegsraket då där man först sållas. Och kommer man igenom det första nålsögat då har man också möjlighet att få lite extra coaching i form av lite pitch coaching och lite sånt innan man liksom kommer till intervjun för att passera nästa nålsöga. Men där kan man alltså få loss betydligt större belopp än vad vi för närvarande från Vinnova har i våra program. Så att det är en jättestor möjlighet. Och då villl jag säga att ni som är intresserade av EU:s program vänd er då till de, vi har, det är ett [?? 00:45:23] kontor. Vi har ju det ute i landet för att faktiskt hjälpa och stötta då de som är intresserade av att söka till olika EU-program så kan man få väldigt mycket goda råd där. Vi har också ansvaret för det som heter national contact point då på Vinnova för att kunna ge ytterligare stöd. Och ska säga, vi jobbar nu också inom ramen för ett särskilt regeringsuppdrag för att se hur ska vi kunna stärka stödet ännu mer i Sverige för att kunna hjälpa entreprenörer att kunna komma åt EU-medel på bästa sätt.

Daniel Holmberg [00:45:56]: Om ni får drömma. Hur är Sverige som startup nation om tio år? Vad säger du Anne?

Anne Lidgard [00:46:02]: Ja men då hoppas jag verkligen att många entreprenörer och ingenjörer från resten av världen kommer till Sverige för att kunna realisera sina drömmar. Och att vi då har fixat allt som behövs för att de ska verkligen känna sig välkomna här.

Daniel Holmberg [00:46:15]: Och vad säger du Clementina?

Clementina Österberg [00:46:16]: Ja, jag har tänkt på den där frågan och vad är det jag egentligen tänker vi skulle vilja drömma om, om tio år. Och jag kommer hela tiden tillbaka till att det som ligger mig varmt om hjärtat som jag tycker fungerar mycket sämre på ett sätt i Sverige jämfört med andra länder, det är kapitalet. Hur det kommer sig att det är så mycket mindre kapital vi har och jag köper det här med att det är bättre att jobba lite i garaget och inte har för mycket pengar att spendera och sådär. Fine. Men vi ligger ändå på ett sätt bakom från början. Jag vill vara samma startfält när mina bolag börjar springa och därför så skulle jag drömma om att vi har om tio år en nolla till att satsa på i varje företag som vi vill satsa på.

Daniel Holmberg [00:47:03]: Aa. Och med de orden så har det blivit dags att runda av. Stort tack till er som var med.

Anne Lidgard [00:47:09]: Tack så mycket.

Clementina Österberg [00:47:09]: Tack.

Daniel Holmberg [00:47:10]: Podden innovation har denna gång handlat om Sverige som startup nation. Hör gärna av er till oss med era reflektioner till poddcast@vinnova.se. Innovation producerades av Svartling produktion för Vinnova, Sveriges innovationsmyndighet. Tack för att ni har lyssnat.